I dag ska jag till Sörnäs

Slasket har frusit till is och en tunn slöja av snöflingor pryder soptunnorna och grannhusens tak. Tidig lördagsmorgon och jag vill ut.

Av alla ställen i Helsingfors hör Sörnäs till ett av mina favoriter. Dit går jag två gånger i veckan för att träna thaiboxning i ett gammalt fabrikshus i rött tegel. I allmänhet kan jag inte tåla tegelhus, ett tegelradhus skulle vara det sista jag skulle vilja bo i. Men vad skulle gamla fabriksområden vara utan tegelbyggnader?

Kommer ännu ihåg en scen från filmen Lapsia ja aikuisia där en av huvudpersonerna, kvinna och läkare om jag kommer rätt ihåg, bor i en enligt mig precis rätt typs tegelhus med sin musikerbrorsa och deras gemensamma kompis, vet inte om det är huset eller livsstilen som tilltalar och fascinerar mig.

I Sörnäs finns också mina favoritmataffärer: Punnitse ja säästä, där jag kan köpa billig tofu och nötter, och etniska bodar med olika sorters bönor och linser i sparförpackningar, kryddor, spenat och ris. Inne i dessa butiker virvlar dofter som berättar varifrån butiksinnehavaren härstammar: i den thailändska doftar kokonsöt, curry och koriander, i butiken med produkter från Mellanöstern mynta.

Sörnäs är som bäst under årstider med snö och slask. När solen igen väcker naturen till liv sänker sig avgaserna över stadsdelen och gör det svårt att andas.

Men i dag ska jag gå till Sörnäs, äntra dessa månkulturella utrymmen och låta snöflingorna smälta på halsduken och mitt ansikte.