Om bloggar

Ja, bloggstart är väl inte riktigt nu, utan var då, nångång 2004 optimalt just här, men bara tycker att bloggar är så fantastiska, för ju mer man har för sig själv desto sämre. För ensamma är vi här inte, och vad kan vara värre än att märka att det du gjorde och sa, det var något som ingen förstod. Och denna risk blir desto större ju mindre du koncentrerar dig på det som finns emellan och fokuserar på det som händer inuti. Fast missförstå mig inte, visst måste substans behandlas innan det delas. Egna rum behöver vi alla, men också delade rum. Allt i rätta proportioner.

Och bloggar, why not, för jag hatar disharmoni, och det kommer lätt fram i dialog där jag ser den jag diskuterar med. Missförså mig inte nu, jag älskar att diskutera, och det visste ni, men inte med den som rubbar balansen. Och så befinner jag mig mitt i ett dilemma: det som jag kanske mest av allt känner passion för är det politiksa, och vad är politiken full av om inte konflikter. Och så drömmer jag mig bort i utopier, tänker mig politiken så att jag kan ha omkring mig lugn. Sätter mig ner i spåran för att ta mig till evenemanget Kvinnornas stad som jag gjorde i dag (fast det var ju också för att få krama om dig och njuta av att sitta i salen i Gamla studenthuset, inte åkte jag till stan för att grubbla på maktrelationer. Plocka åt sig det bästa från serveringen liksom.